Today I would like to share a wonderful story which also proves what most people probably always thought: Art critics, especially those who are more into avant-gardisk art, don’t have a clue about what they are doing. Instead, they are just obsessed with them self and very satisfied about how much more they know about art than ordinary people. Well, the bigger they are, the harder they fall…
Read and contemplate.
Idag tänkte jag dela med mig av en underbar historia som dessutom bevisar vad de flesta nog alltid anat: Konstkritiker, i alla fall de som bedömer lite mer avantgardistisk konst, har förmodligen oftast ingen som helst aning om vad dom sysslar med. Istället är dom besatta av sin egen viktighet och mycket nöjda med hur mycket mer dom förstår än oss vanliga människor. Ju högre man klättrar, desto hårdare blir fallet…
Läs och begrunda.
Recent Comments